En av de sista LO jag visar från Scraputmaningen, då jag avsagt mitt uppdrag där på grund av personliga skäl. Fotot är från Hangö där det var den mest fantastiska strand jag sett i några av Nordens länder. Vi var på väg till begravningen av min far varför det är ett extra kärt minne att scrappa. Alexander var endast 16 månader och jättefascinerad av sanden och stenarna 
…. heh. Det är en del jag gjorde idag. Det ser verkligen digert ut när de ligger så där uppradade.
Jag har suttit och målat små flickor och pojkar i vinterskrudar för brinnade livet. Jag ritar först med blyerts, sedan målar jag med distresser och avslutar med en svart och smal tuschpenna i konturerna. Så här såg kortet it som jag gjorde på workshopen hos Magdas förra helgen.
De kort jag tillverkar hemma just nu har samma typ av motiv, men med andra bakgrunder och texter. De är dock också i 15×15 formatet.
Det är ju så enormt kul att skapa kort, varför har jag inte förstått det tidigare? Nu måste jag inhandla lite cellofanpåsar och lite dymo så jag kan färdigställa de andra korten, kanske finns det någon som också vill köpa något kort? Det vore ju verkligen en bekräftelse på att det duger, så att säga 
Det här kortet vad det allra jag faktiskt scrappad över huvud taget. Hade glömt bort det men hittade igen det i makes dator. Kul! Det är ju trots allt det första jag gjorde efter att ha hälsat på Mallan på hennes butik och bara översvämmade av inspiration.
Tyckte det kändes lite roligt att lägga ut det allra första jag pillade med i pysselvägen, så håll till godo. Det är ju en lekman som mest, ja just det, leker med papper och lim. Men kortet blev ganska fint IRL med det glänsande metallpappret i rött.
